Månad: maj 2020

Slutreflektion Karvsnitt – Fördjupande projektarbete.

I slöjd lär sig eleverna bland annat risktagande, visuell föreställningsförmåga och tålamod. Den här typen av förmågor, mer än praktiska färdigheter, utgör den verkliga nyttan med slöjdämnet. Lars Lindström, Krut (2008)

Det som skrevs ovan är ett citat skrivet av Lars Lindström och det summerar mitt projekt ganska bra. Karvsnitt är en gammal teknik som tagit mig genom hela mitt känsloregister. Irritation och frustration blandat med ett märklig lugn var dem vanligast återkommande känslorna under detta projekt. Om man som jag, inte har fått uppleva detta under en och samma sekund är detta hantverk verkligen att rekommendera.

Denna fördjupning har innefattat otrolig många timmar med karvsnittskniven och snedlöparna i högerhanden och datorn med Youtube-klipp framför mig. Jag gick in i detta med noll förkunskaper med endast en tanke om att jag alltid velat testa på karvsnitt. Några månader senare kom jag ut med vad jag kan tycka är mer fördjupade kunskaper. Mycket mer för mig åtminstone samtidigt som jag känner att jag bara hunnit snudda vid allt vad detta hantverk innebär. Under detta fördjupningsarbete använde mig endast av Youtube, detta då jag finner det mycket enklare att suga åt sig tips och idé när dem berättas i form av film. Man får på så sätt t.ex. se hur och på vilket sätt ett snitt ska göras för önskat resultat eller vilket grepp som är lättast att använda för vissa verktyg, något jag inte känner att man får i litterära texter.

 Att utöva karvsnitt är något jag verkligen tyckt om. Att skapa mönster med sylvassa verktyg och att få fram ett uttryck och känsla på allt ifrån köksredskap till möbler är ett fantastiskt sätt att få nytt liv i sina saker. Det är definitivt ett hantverk jag kommer att fortsätta med i framtida slöjdande.  ”Lära för livet” (Borg, 2008) är tre ord som passar otroligt bra in på vad jag sysslat med dem senaste månaderna. Detta har varit en hantverksteknik jag kommer ta med mig genom hela livet.

Innan jag började mitt fördjupningsarbete så hade jag ägnat mycket av mina fria timmar med att tälja, ett hantverk som också det innefattar skärande verktyg, stadig hand och viss noggrannhet, men att hålla på med karvsnitt var något helt annat. Noggrannheten, de vassa verktygen och den stadiga handen är a och o inom denna teknik. Jag märkte snabbt att koncentrationen hela tiden var tvungen att vara på topp, för så fort man slappnade av lite för mycket så råkade man avverka material som man tänkt skulle få vara kvar.

De tekniker jag lagt fokus på är, ett, två och tre-sidsnitt. Roliga och relativt simpla tekniker som på ett enkelt sett kan läras ut till och utövas av elever i skolslöjden. Ju mer jag arbetade och ju längre jag kom i min fördjupning desto mer insåg jag att det var mina tre-sidsnitt jag ville fokusera på och förfina. För att uppnå perfektion i detta hantverk krävs förutom tio-tusentals timmar och år av utövande också väldigt vassa verktyg som jag tidigare nämnt. Så fort verktygen blev slöa så blev resultatet lika slött. Man fick ”fnasiga” ytor där fibrerna stack ut, speciellt där kniven skurit av fibrerna.

Denna fördjupning har verkligen uppfyllt de förväntningar och mål jag hade innan allt började. Jag känner att jag kommer ut ur detta rik på karvsnittskunskaper men också en känsla av hunger, att jag vill lära mig mer och bara vill utvecklas och förfina min teknik. Att fördjupa mina kunskaper inom verktygslära men också hur jag på bästa sett tar hand om verktygen och håller dem skärpta för bästa möjliga resultat är något jag känner att jag vill utvecklas i. Jag tänkte innan att detta var ett hantverk som var ”mobilt”, att det var något jag kunde ta med mig överallt, vilket jag också fick bekräftat. Nu har jag alltså utökat min lilla verktygsrulle med knivar till två rullar med knivar och små bildhuggarjärn.  

Såhär i efterhand när jag tänker på min fördjupningsprocess och om detta är något jag själv skulle kunna lära ut så känner jag att med tiden och mer övning från min sida är det här med karvsnitt verkligen något jag skulle vilja ta med mig till eleverna då det på ett snyggt sätt kan kopplas ihop med det som står i lgr11 om att eleverna ska ”tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck” (Skolverket, 2019). Eleverna ska dessutom enligt kunskapskraven i slöjd kunna ”Hantera handverktyg och redskap på ett säkert och ändamålsenligt sätt” (Skolverket, 2019).

Bloggen vi arbetat med under denna termin har kommit lite i skymundan för egen del men den har varit ett fint sätt att följa talangfulla kurskamrater, som genom de tre senaste åren inspirerat en i ens egna arbete. Nu avslutas denna utbildning och fördjupning, men det är också nu min fortsatta egna fördjupning fortsätter. En utbildning som förhoppningsvis följer med mig livet ut.

Referenslista:

Borg, K & Lindström, L red. (2008) Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd. Lärarförbundets förlag, Kristinestads boktryckeri AB 2008

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019.(Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket. Krut, Lars Lindström, Kritisk utbildningstidskrift, (Nr 1/2-2008)

Innan min slutreflektion måste jag ju skriva några rader här på bloggen. Jag har följt alla andras projekt men inte uppdaterat er om mitt. Bättre sent än aldrig kanske men ibland är det även svårt för cirkusartister att jonglera alla bollar samtidigt. Jag tänker att ni nu ska få se vad det blivit av alla de timmar jag suttit på kvällarna när resten av huset gått och lagt sig.

Som sagt, tiden bara rinner en ur händerna, men en sak jag insett under denna termin och fördjupning är att karvsnitt är något jag gärna har med mig resten av livet. Det är något man kan applicera på alla sina verk om man vill det och något som för mig varit väldigt rogivande trots mycket annat runt omkring. Fråga gärna om det är något ni vill veta, annars tar vi det på redovisningen. Ber ödmjukast om ursäkt för lite update på det jag gjort den senaste tiden.

Kram på er!